måndag 18 februari 2008

Så han kan..

Lillpysen är ju baske mig helt otrolig. Han garvar som en inoljad gnutt, och flinar så fort han får chansen. Och söt är han också. Trots att vi är släkt.
Upplagd av kl.

1 kommentar:

trollrumpan sa...

Ah, världens sötaste pryl är det vi har fått. Och alla bara smälter när han ler ;) Det måste vara hans trollgener *S*

20 februari 2008 kl. 00:45

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)